Höst i mitt hjärta

Det känns som höst nu. För mig är det höst nu. Blev nästan förvånad när jag gick in i tvättstugan och fick se shorts och linnen på tork.
Sommaren och semestern känns oerhört avlägsen.

Annars har jag blivit förkyld. Snorig, ont i halsen, ont i huvudet. Det klassiska.
Det hör ju liksom hösten till. Dessutom verkar det höra till när Jonne åker bort. Jag blir ofta sjuk då. (av längtan kanske?) Men nu kanske jag slipper, för han åker inte förrän på Söndag.
Vi får väl se.

I morgon ska jag träffa min darling Ellen. Det ser jag verkligen fram emot!
Nu ska jag sova. Det har inte blivit så mycket sömn de senaste nätterna på grund av ett stycke katt som tycker att hon ska få gå in och ut 17 gånger per natt typ, och som krafsar oerhört ihärdigt på dörren om man inte är där och öppnar på en gång.

Hörs.